Vad kostar det att läsa på högskola?
På högskola är undervisningen kostnadsfri, däremot bekostar du själv din kurslitteratur, avgift till studentkåren och avgifter som uppkommer vid upptryckning av olika former av material. Litteraturen kostar en hel del, men många gånger går den att låna på högskolans bibliotek eller stadsbiblioteket. Du kan ibland komma över böcker i andra hand.
Hur finansierar jag mina studier?
Studierna finansieras vanligen med studielån och studiebidrag. Du kan låna upp till 1 663 kr per vecka. Bidragsdelen är 572 kr per vecka. För en normal högskoletermin på 20 veckor blir maximala beloppet 33 260 kr. Studiemedel söker du via CSN (Centrala studiestödsnämnden). Utöver detta kan du, om du är berättigad till det, även söka bostadsbidrag.
Du kan läsa allt om studiestöd på CSNs webbplats, www.csn.se. Du kan här även trycka ut blanketter för ansökan om studiestöd.
Vem har grundläggande behörighet för högskolestudier?
Grundläggande behörighet krävs för i stort sett all utbildning på högskolenivå. Grundläggande behörighet har den som uppfyller något av följande:
har slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan/Komvux och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program.
har samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning. Ett samlat betygsdokument ska bestå av kurser omfattande minst 1773 gymnasiepoäng. Dessa kurser måste du ha minst betyget Godkänd i. Minst 373 poäng av dessa 1773 ska bestå av kärnämnen. Dessa kärnämnen är svenska A+B/svenska som andra språk A+B, engelska A, samhällskunskap A, matematik A samt naturkunskap A. Det spelar ingen roll hur fördelningen mellan dessa kärnämnen ser ut, bara du uppnår minst 373 gymnasiepoäng.
har avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje i gymnasieskolan/Komvux (eller motsvarande)
och
har kunskaper i svenska och engelska motsvarande slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller etapp 2 på komvux; kunskaperna kan även styrkas med Svenska B, Svenska som andra språk B och Engelska A.
har folkhögskoleutbildning med intyg om allmän eller grundläggande behörighet för högskolestudier.
Grundläggande behörighet har även den som uppfyller kraven som s k 25:4, d v s fyller 25 år senast under det kalenderår som utbildningen börjar och har varit yrkesverksam på minst halvtid i minst 4 år före det kalenderhalvår då utbildningen börjar
och
har lägst betyget Godkänd i svenska B samt i engelska A
Grundläggande behörighet för sökande med utländska betyg
Om du har annat modersmål än norska, danska, isländska eller färöiska måste du även styrka kunskaper i svenska motsvarande Svenska B, Svenska som andra språk B, minst tvåårig gymnasielinje, etapp 2. Du kan också göra ett sk TISUS-test (Test I Svenska för UniversitetsStudier) och genom detta få behörigheten i svenska. OBS! Som 25:4 bör du göra högskoleprovet för att kunna konkurrera om en plats.
För att få denna behörighet i svenska kan du läsa in kursen Svenska B på Komvux eller anmäla dig till TISUS-testet på något av landets universitet.
Har du gymnasieutbildning med danska, norska, isländska eller färöiska som modersmål uppfyller du kravet i svenska för grundläggande behörighet. Om du har gymnasieutbildning från Finland med finska som modersmål måste du ha haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer för att uppfylla kravet för grundläggande behörighet i svenska.
Grundläggande behörighet uppfyller även den som genomgått en utländsk gymnasieutbildning som ger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i det land, där personen gått igenom gymnasieutbildning och har dokumenterade kunskaper i svenska motsvarande etapp två från Komvux, Svenska B, Svenska som andra språk B eller motsvarande med lägst betyget Godkänd/3 eller godkänt resultat på Rikstest/TISUS-test och betyg i engelska motsvarande Engelska kurs A med lägst betyget Godkänd.
Svenska som modersmål räcker inte för grundläggande behörighet i svenska. Kunskaperna i svenska måste styrkas enligt ovan. Du styrker din behörighet genom att bifoga kopior av både originalbetyg och översättning av avgångsbetyg från gymnasiet. Avgångsbetyg på engelska, tyska, franska eller från de nordiska länderna behöver inte översättas. Övriga språk skall översättas av en auktoriserad översättare.
Vad innebär särskild behörighet och standardbehörigheter?
Förutom grundläggande behörighet krävs till många utbildningar kunskaper i ämnen som är nödvändiga för att man ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det handlar oftast om kurser från gymnasieskolan eller Komvux. Dessa krav anges i standardbehörigheter. Det krävs att du har lägst betyget Godkänd eller 3 på dessa kurser. Ibland kan också särskild behörighet gälla viss arbetslivserfarenhet eller tidigare högskolepoäng.
För utbildningar som leder fram till yrkesexamen är det Högskoleverket som beslutar vilka de särskilda behörighetskraven ska vara. För fristående kurser och andra utbildningar beslutar varje högskola/universitet själva vilka de särskilda behörighetskraven ska vara.
Den särskilda behörigheten brukar delas in i olika standardbehörigheter, vilket innebär vissa sammansättningar av särskilda behörighetskrav. Till varje utbildning framgår det vilken standardbehörigheten eller den särskilda behörigheten är.
På Högskoleverkets webbplats hittar du högskoleverkets tabell över de olika standardbehörigheterna.
Är det svårt att läsa på högskolan?
Den som uppfyller kraven på grundläggande och särskild behörighet har förkunskaper som krävs för att klara en högskoleutbildning. Högskolestudier bygger mycket på att du ska söka kunskap på egen hand, d v s att mycket av studietiden är självstudier. Du måste planera din studietid på ett bra sätt och förbereda dig för de prov (examinationer) du kommer att ha under utbildningstiden. Som studerande på en högskola får du räkna med att heltidsstudier är ett heltidsarbete, d v s motsvarar 40 timmars arbete i veckan. Har du 10 lektionstimmar får du räkna med att lägga ner 30 timmar på självstudier.
Vad är högskoleprovet?
En viss del av platserna på ett program eller en kurs tillsätts utifrån resultat på högskoleprovet. Genom ett bra resultat på högskoleprovet ökar dina chanser att bli antagen. Du har ingenting att förlora på att göra högskoleprovet. Du får göra det hur många gånger som helst. Resultatet är giltigt i fem år och du söker på det bästa resultatet. Högskoleprovet anordnas två gånger per år. Provet går ut på att mäta dina kunskaper och färdigheter som du har användning av vid alla slags högskolestudier. Provet består av fem delprov: ordkunskap, matematisk problemlösning, läsförståelse, tolkning av diagram, tabeller och kartor samt engelsk läsförståelse. Maxpoäng för provet är 2,0.
Har du 5 års arbetslivserfarenhet, får du ett tillägg på ditt högskoleprovsresultat med 0,5. Detta innebär att du kan konkurrera i en särskild urvalsgrupp, vilket många gånger kan vara en klar konkurrensfördel för din del.
Högskoleprovet våren 2001:
Anmälan senast: 15 februari. Provdag 7 april.
Mer om högskoleprovet kan du läsa i Högskoleverkets broschyr som bl a finns hos studievägledarna på högskolor och gymnasieskolor eller på Högskoleverkets webbplats, www.hsv.se. I broschyren finns också anmälningsblankett. Det kostar 300 kr att anmäla sig till högskoleprovet.
Vad är högskolepoäng? Hur räknas utbildningens längd?
Poängen är ett sätt att mäta utbildningens längd och omfattning. 1 poäng motsvarar 1 veckas heltidsstudier. 20 poäng motsvarar 20 veckors studier som är en termin. En utbildning på 120 poäng är således detsamma som 3 års heltidsstudier. Om du läser 10 poäng/termin motsvarar detta halvfartsstudier. Man kan dessutom läsa på kvartsfart, vilket innebär att du läser 5 poäng per termin. Halvfarts- och kvartsfartsstudier är vanligt om du exempelvis läser en kvällskurs eller distanskurser med fördröjd studietakt.
Vad är tekniskt basår?
Tekniskt basår läser den som behöver komplettera sina tidigare studier för att bli behörig till våra tekniska utbildningar. Om du har för avsikt att läsa en NT-utbildning och inte är behörig kan basåret vara ett bra alternativ för dig som behöver komplettera. På basåret läser du framförallt de ämnen man läser inom gymnasieskolans naturvetenskapliga program och som krävs som behörighet till Högskolan i Trollhättan/Uddevallas NT-utbildningar, d v s matematik, kemi, fysik datateknik och teknologi.
Läser du basåret på Högskolan i Trollhättan/Uddevalla ger detta också behörighet till utbildningar vid andra högskolor och universitet i landet. Observera att basåret endast ger dig behörighet i de ämnen du läser. Ditt betygsmedelvärde från tidigare studier inom gymnasieskolan eller Komvux påverkas inte av basåret.
Hur räknar man ut sitt jämförelsetal?
Om du har ett slutbetyg från den nya gymnasieskolan/Komvux med bokstavsbetyg så räknas ett siffervärde fram: Icke godkänt ges siffervärdet 0, godkänt = 10, väl godkänt =15 och mycket väl godkänt = 20. Observera att du måste vara godkänd i kurser motsvarande minst 90 procent av programmets poäng för att ha grundläggande behörighet. Ett stort antal kurser räknas samman och därefter räknar man fram ett betygsvärde för varje kurs genom att multiplicera kursens omfattning i gymnasiepoäng med siffervärdet för betyget. Anledningen är att kursernas längd också ska påverka jämförelsetalet.
Exempel: VG i Matematik A ger 15 x 110 = 1650 poäng. Gör på samma sätt med alla dina betyg och du får fram en summa av storleksordningen 20 000 – 40 000 poäng. För att få fram jämförelsetalet ska summan av betygsvärdena divideras med poängsumman av de kurser som ingår i betyget. Det jämförelsetal du får fram ligger mellan 9,00 och 20,00.
Hur gör jag om jag har IG i något ämne? Du ska räkna med det eftersom du ändå ska räkna med poängen i den kursen som du dividerar med, dvs. detta sänker ditt jämförelsetal.
Jag har icke betygsatta poäng! Om du har det inom ramen för det lokala tillägget ska du inte räkna med dessa poäng i den summa som du dividerar med. Det påverkar alltså inte ditt jämförelsetal.
Jag har reducerat program! Det påverkar inte ditt jämförelsetal.
Jag har utökat program! Ingen ska behöva riskera att jämförelsetalet sänks av att läsa fler kurser. De som har betyg från kurser utöver ett fullständigt program får med de nya reglerna rätt att välja vilken eller vilka kurser som ska ingå i slutbetyget. Betyg i kärnämnen och de ämnen som finns i ditt program kan inte räknas bort.
Idrottskurserna. De behöver du inte räkna med om de sänker ditt jämförelsetal. Om det däremot ingår i den sk särskilda behörigheten så ska de räknas med.
Jag behöver komplettera för att bli behörig! Om du har fått ett icke godkänt betyg kan du en enskild prövning för ett högre betyg. Det samma gäller om du inte alls har läst ämnet så kan du behörighetskomplettera efter dina avslutade gymnasiestudier för att göra dig behörig.
Hur räknar man ut sitt medelbetyg? Om du har ett avgångsbetyg från den gamla gymnasieskolan/komvux räknas ett medelvärde fram. Det gäller även dig som har sk blandbetyg dvs. både bokstavsbetyg och sifferbetyg. Bokstavsbetygen räknas om till siffror: Godkänt= 3, väl godkänt= 4, mycket väl godkänt= 5. Summera betygen för alla obligatoriska ämnen/kurser. Dividera med antal ämnen. Räkna med betyget i idrott om det höjer medelvärdet och/eller ingår i den särskilda behörigheten. För dig med utökad studiekurs gäller att du räknar med det om det/de höjer medelvärdet och/eller ingår i den särskilda behörigheten. Om du har fått ett nytt högre betyg i ett ämne som ingår i ditt betyg så ersätter det nya betyget det gamla. Det högsta medelvärde man kan få är 5,00.
Hur går urvalet till, d.v.s. hur konkurrerar jag om en utbildningsplats?
Till programmen görs urvalet dels på betyg och högskoleprov. Det finns olika urvalsgrupper:
1. betyg från den nya gymnasieskolan/nya komvux (bokstavsbetyg, BP)
2. betyg från den gamla gymnasieskolan/gamla komvux och utländska betyg (sifferbetyg, BL)
3. intyg från folkhögskola (studieomdöme, BF). Här rekommenderar vi att du dessutom gör ett högskoleprov. Oftast hamnar sökande från denna grupp på samma poäng, och då sker en lottning om utbildningsplatsen.
4. provurval som är resultat av högskoleprov, HP
5. resultat av högskoleprov och arbetslivserfarenhet (5 år, HA). För att hamn i denna urvalsgrupp måste du har arbetat i fem år. Detta ger då 0,5 poäng extra till ditt resultat på högskoleprovet.
Som sökande kan du delta i flera urvalsgrupper. Du kan själv se hur stor andel som man tar in till den utbildning du sökt på betygsurval och provurval. Till vissa kurser används ibland andra regler. Se utbildningskatalogen under varje kurs.
Kan man få anstånd med att börja studierna?
Om det inträffar något som gör att man inte kan påbörja studierna och som inte var känt för den sökande vid ansökningstidens utgång kan man få anstånd med att börja. Militärtjänstgöring berättigar till anstånd med studierna på utbildningsprogram, om man blivit antagen via Verket för högskoleservice, VHS.
Kan jag komplettera mitt betyg när jag söker till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla?
Du kan komplettera ditt betyg från gymnasiet och därigenom skaffa dig behörighet och/eller höja ditt betygsmedelvärde. Det finns tre typer av kompletteringar;
1. Behörighetskompletteringar. Om du saknar behörigheten i ett särskilt ämne kan du läsa in detta och på så sätt bli behörig.
2. Tilläggskompletteringar. Du kan också läsa nya kurser och få tillgodoräkna dig dessa om ditt jämförelsetal höjs. Dessa läggs då på toppen av ditt betyg och ett nytt betygsmedelvärde räknas ut.
3. Utbyteskompletteringar. Du kan också ”läsa om” ett ämne (eller tentera upp via en s.k. särskild prövning) som du redan har i ditt gymnasiebetyg. Ditt nya betyg ersätter ditt gamla och höjer ditt betygsmedelvärde.
Schema och kurstider
Efter andra urvalet skickar respektive institution ut ett välkomstbrev innehållande: tid för upprop, schema, kursplan och inbetalning av kåravgift.
Skicka gärna e-post till studievägledningen om det är några oklarheter i denna lista, eller om du vill se fler frågor besvarade.